Det heter alltid ska, och det heter aldrig skall. För några årtionden sedan var det vanligt att använda skall, men numera säger Språkrådet att du alltid ska använda ska. Om du använder skall är det nämligen lätt att texten känns byråkratisk, så använd ska och bara ska.
Värt att nämna är att du aldrig ska blanda ska eller skall, utan vara konsekvent. Men som sagt; använd alltid ska för då gör du rätt.
Begreppen ska och skall har använts i århundraden. För några årtionden sedan var det faktiskt ska som betraktades som en mer vardaglig och informell form av skall som du helst inte skulle använda. Nedan berättar vi hur ska- och skall-användningen förändrats över tid.
Enligt Regeringskansliets språkexperter ska våra texter vara så osynliga som möjligt. Främst för att budskapet ska nå fram och minimal energi ska behöva läggas på stavning och grammatik. Även SAOL har sagt att då det inte finns några skillnader mellan orden är det bäst att använda ett begrepp, det vill säga ska.
Om du har gamla dokument som exempelvis rör upphandlingar eller juridik är det vanligt att du stöter på ett och annat skall. Detta då det under lång tid av skall-krav, i stället för idag då ska-krav råder enligt Myndigheternas skrivregler.
Nej, även om lagspråket i princip alltid är sist i ledet när det kommer till språkförändringar är det inte acceptabelt att använda skall i lagtext. Kortformen (det vill säga ska) är alltså det begrepp som ska och har använts i lagtext de senaste 15 åren.
Om så är fallet ska du åtminstone vara konsekvent och bara använda skall, men att gång på gång använda fel begrepp är förstås ingenting vi rekommenderar.