Inflation är ett ekonomiskt begrepp som beskriver den takt prisnivån för produkter ökar över tid. Vid inflation minskar dina pengars värde, vilket betyder att du behöver mer pengar för att köpa samma mängd produkter som tidigare.
Nedan berättar vi om de vanligaste sätten man kan använda för att mäta inflation på.
Konsumentprisindex (KPI)
KPI är ett mått på prisutvecklingen på produkter som i princip alla konsumerar såsom mat, boende och transporter.
För att få fram konsumentprisindex jämför man dagens priser med basårets priser, och den procentuella skillnad du får där är KPI. Om KPI är negativt råder deflation, alltså motsatsen till inflation.
Producentprisindex (PPI)
PPI visar prisförändringar på varor och tjänster i produktionsledet, alltså innan de når dig som konsument. Producentprisindex är en tidig indikator på kommande prisförändringar för konsumenter.
Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP)
HIKP är ett standardmått för att jämföra inflation mellan EU-länder. Främst använder man HIKP för att övervaka och justera inflationsmålen inom EU.
Kärninflation
Kärninflation är ett mått på inflation som bortser från produkter med volatila priser såsom olja, te och kakao.
Vad orsakar inflation?
Här nedan berättar vi om vanliga orsaker till inflation.
Efterfrågeinflation (demand-pull-inflation)
Orsak: Efterfrågan på varor och tjänster överstiger utbudet.
Exempel: Löner och konsumtion ökar då det blir dyrare att köpa saker.
Kostnadsinflation (Cost-push inflation)
Orsak: Ökade produktionskostnader för till exempel olja eller energi.
Exempel: Högre oljepriser leder till dyrare transporter och varor.
Penningmängd (Monetary inflation)
Orsak: När mängden pengar i landets ekonomi ökar snabbare än produktionen.
Exempel: Centralbanker trycker mer pengar än vad som är befogat.
Valutaförändringar
Orsak: En svagare valuta gör importerade varor dyrare.
Exempel: När kronan försvagas ökar priserna på importerad elektronik och mat.
Inflationsförväntningar
Orsak: Om man förväntar sig inflation kan tankemönstret skapa en självförstärkande effekt.
Exempel: Företag höjer priser för de tror att deras kostnader kommer öka.
Externa faktorer
Orsak: Allvarliga och globala händelser inträffar såsom naturkatastrofer, krig eller pandemier.
Exempel: Covid-19-pandemin som störde exempelvis produktion, köpkraft och transport.
Statliga beslut
Orsak: Ändringar i skatter, subventioner eller regleringar som påverkar prisnivåer.
Exempel: Höjd moms för mat ger ökade priser för mat.
Vilka effekter har inflation?
Nedan berättar vi om de viktigaste effekterna som inflation har.
Minskad köpkraft
Effekt: När priserna stiger snabbare än lönerna kan man köpa mindre saker för samma summa pengar.
Exempel: En liter mjölk som tidigare kostade 8 kr kostar idag 12 kr.
Omfördelning av förmögenhet
Effekt: Inflation gynnar låntagare eftersom värdet av deras skulder minskar, medan sparare förlorar köpkraft.
Exempel: En låntagare betalar tillbaka ett lån med pengar som är mindre värda än när lånet togs.
Osäkerhet inom ekonomin
Effekt: Hög och/eller oförutsägbar inflation gör det svårt för företag och privatpersoner att planera för framtiden.
Exempel: Företag kan vågar inte investera, och kan i förlängningen inte växa så snabbt, om deras kostnader är svåra att förutse.
Högre räntor
Effekt: Centralbanker höjer räntorna för att kontrollera inflationen, vilket gör det dyrare att låna pengar.
Exempel: Stigande bolåneräntor minskar antalet bostadsköp och sänker bostadspriserna.
Ökade levnadskostnader
Effekt: Konsumenter måste spendera mer på nödvändiga saker som mat, energi och boende.
Exempel: Högre elpriser gör Sveriges hushåll fattigare, vilket leder till en försämrad köpkraft.
Försämrad konkurrenskraft
Effekt: Om ett land har högre inflation än sina handelspartners blir dess exportvaror dyrare och mindre eftertraktade.
Exempel: Svenska exportvaror blir dyra på den internationella marknaden jämfört med tyska exportvaror förutsatt att Sverige har högre inflation.
Löne- och prisstegring (löne-pris-spiral)
Effekt: Högre löner driver upp kostnader, och i sin tur priser, vilket skapar en självförstärkande inflationsspiral.
Exempel: Fackföreningar kräver högre löner för att kompensera för ökande levnadskostnader.
Hyperinflation
Effekt: Vid denna extrema inflation kan ett lands valuta förlora sitt värde, vilket leder till ekonomisk kollaps.
Exempel: Zimbabwe och Venezuela har upplevt hyperinflation där extremt stora och snabba prisökningar gjort deras valutor värdelösa.
Vilka för- och nackdelar har inflation?
Exempel på fördelar med en lugn och kontrollerad inflation är att:
Det uppmuntrar till konsumtion och investeringar, främst för att man är mindre benägen att "hålla på pengarna" då de ändå långsamt blir mindre värda.
Låntagare gynnas då deras lån blir billigare att betala tillbaka.
En måttlig inflation ofta är ett tecken på en växande ekonomi med ökande efterfrågan.
Exempel på nackdelar med inflation är att:
Köpkraften minskar då konsumenter får mindre saker för samma summa pengar.
Ojämlikheten i regel ökar då fattiga tvingas spendera en större procentuell del av deras inkomst på nödvändigheter som stiger i pris.
Personer som sparar, och alltså inte investerar sina pengar, förlorar på det då pengar blir mindre värda.
Hyperinflation kan göra pengarna värdelösa.
Hur kan man kontrollera inflationstakten?
För att kontrollera inflationstakten kan man:
Höja räntorna för att minimera konsumtion och investeringar.
Sälja statsobligationer för att dra tillbaka pengar från ekonomin.
Höja skatter för att minska konsumtion och investeringar.
Sänka produktionskostnaderna, öka produktiviteten och minska tullar för att sänka priser på inhemska produkter.
Som en akut åtgärd begränsa/omöjliggöra pris- och löneökningar. Det är staten som beslutar om det.
Vanliga frågor
Vad har Sverige för inflationsmål?
Sverige har ett inflationsmål på 2 % per år, vilket är den nivå som Riksbanken anser håller Sveriges prisnivå stabil och förutsägbar.
När hade Sverige högst inflation?
Sverige hade sin högsta inflation under juni 1980 då inflationstakten nådde 15,5 %. Den höga inflationen berodde bland annat på global energikris och stigande oljepriser.
Hur har Sveriges inflation sett ut historiskt sett?
Här nedan ser du hur Sveriges inflation har rört sig sedan 1990 till 2023.
