Vanliga småländska ord och uttryck

OBS: Vi varnar känsliga läsare för grov småländska. Du ska även ha i åtanke att Småland är ett stort landskap, så uttryck som är vanliga för en jönköpingsbo är sannolikt helt okända för en kalmarit och vice versa.

A

Asa

• Asa, som betyder dra eller släpa.

Exempel

• Nu får du allt asa dej iväj nön gång.

B

Bak ätter

• Bak ätter, som betyder bakom.

Exempel

• Ho hann inte mä så ho feck springa bak ätter.

Beska med

• Att beska med, som betyder att stå ut med.

Exempel

• Herrejisses ska jag beska med ditt dålia humör hele dan.

Betuttad

• Betuttad, som betyder förtjust i.

Exempel

• Ho va allt lite betuttad i den nya drängen.

Betyttad

• Betyttad, som betyder missmodig eller bekymrad.

Exempel

• Ho va så betyttad över att den nye drängen inte ville ve na.

Blarra

• Blarra, som betyder prata oavbrutet.

Exempel

• Men sluta blarra så vi får nönting gjort.

Ble ve

• Ble ve, som betyder ta över.

Exempel

• De där klöcka skulle ja jäna ble ve.

Bloa

• Bloa, som betyder blöda.

Exempel

• Dä va tusan va dä bloar i skallen.

Boa

• Boa, som betyder förrådet eller boden.

Exempel

• Gå nu och ställ cyklen i boa.

Bonka på

• Bonka på, som betyder banka eller puckla på.

Exempel

• Di sloss nöt förskräcklit o bonkade på varandra.

Bonke

• Bonke, som betyder kastrull.

Exempel

• Ta hit bonken så ja kan hälla i grisabloen.

Broa

• Broa, som betyder trappan.

Exempel

• O va skönt dä va o sitta här på broa.

Bära se te

• Bära se te, som betyder bete sig illa.

Exempel

• Ja si hur onga bär se te nuförtin.

Bös

• Bös, som skräp eller småsnafs.

Exempel

• Städa upp allt bös här nu så sa du få tåta sen.

Bösta

• Bösta, som betyder slå och hamra.

Exempel

• Han böstade på dörra så ja trodde ho skulle fara ner.

Bötta

• Bötta, som betyder kastrull.

Exempel

• Lägg potatera i bötta o kok öpp dom.

D

Di

• Di, som betyder de eller dem.

Exempel

• Di där gubba på 41:an är så lata så deras rumper säkert fryser fast på vinten.

Lästips: Så skiljer du på de och dem

Drass mä

• Drass me, som betyder tvingas leva med.

Exempel

• En unrar hur länge en sa behöva dras mä de där käringa.

Drettla

• Drettla, som betyder spilla.

Exempel

• O va han drettlar den där ongen. Bler ju precis nerkladdad.

Drutta kull

• Drutta kull, som betyder ramla omkull.

Exempel

• Hon kunne ju inte åka skridsko så ho druttade kull hele tien.

Drös

• Drös, som betyder massvis.

Exempel

• Dä va en drös mä äpple på träet.

Dura å

• Dura å, som betyder svimma.

Exempel

• Ja slo i skallen i dörra å höll på å dura å.

Dyngesta

• Dyngesta, som betyder gödselstad.

Exempel

• Ja slängde en hoper bröte på dyngestan.

Däka

• Däka, som betyder tjej.

Exempel

• Dä ä e rekodeli däka du har träffat.

Däven

• Däven, som betyder trött eller unken.

Exempel

• Ja känner mä precis däven i huvet ida etter dä där kalaset.

F

Fippla

• Fippla, som betyder fumla.

Exempel

• Fippla inte mä döm där skruva. Ge mäj döm.

Fjösa

• Fjösa, som betyder att trycka till eller trycka in.

Exempel

• Fjösa in din bil ve min där bara. Du får plats, grunna inte på dä.

Floa ve

• Floa ve, som betyder att stapla ved.

Exempel

• Ja möste floa ve så dä går att bo här i stuva i vinter.

Flöa dig

• Flöa dig, som betyder flytta på dig.

Exempel

• Se te o flöa dig så folk kan ta ut sia cyklar ur ställa.

Fälleben

• Fälleben, som betyder krokben eller att sätta krokben för.

Exempel

• Frida slo fälleben på Markus, så nu får ho inte gå i skolen på e vecka.

G

Gack

• Gack, som betyder gå.

Exempel

• Jisses, gack nön gång då!

Goja

• Goja, som betyder tjej.

Exempel

• Hon är en redig goja.

Gona

• Gona, som betyder gosa.

Exempel

• Dä ä trevligt att gona med sin goja.

Grina

• Grina, som betyder skratta.

Exempel

• Sluta grina nu, så rolit va dä väl inte.

Läs mer: Väl eller väl - vad är rätt?

Grunna

• Grunna, som betyder fundera.

Exempel

• Du sa sluta grunna på förtvivlat. Öpp mä haka.

Grätten

• Grätten, som betyder kräsen.

Exempel

• Ho ä så grätten. Inget duger te na.

H

Here

• Here, som betyder pojke.

Exempel

• Köm in nu here lelle så ska du få ett glas mjölk.

Hia dig

• Hia dig, som betyder lugna ner dig.

Exempel

• Hia dig nu Rolle! Vi ä framme ve julmarknen om fem minuter.

Hie

• Hie, som betyder igenvuxen och svårframkomlig terräng.

Exempel

• Vi kum in i ett faslit hie mä buskar o snår.

Hängne

• Hängne, som betyder att hägna in eller inhägnad.

Exempel

• Se te o hängne in hajen så går vi in och drecker kaffe i stället för att stå här ute o frysa.

Hörk

• Hörk, som betyder pigg, frisk och rask.

Exempel

• Ja ä möcket hörkare nu sen ja va hos doktan.

Hös

• Hös, som betyder huvudet på en gris.

Exempel

• Herrejisses va grisen Sture är loti, han ä alldeles skiti i hela höset.

K

Katig

• Katig, som betyder kaxig.

Exempel

• Om du ä katig sa vi ta ner da på jora.

Knökafullt

• Knökafullt, som betyder jättefullt eller fyllt till bredden.

Exempel

• Bilparkeringa ä så knökafull så dä går inte o trycka in ett frimärke.

Knösa

• Knösa, som betyder trycka in eller trycka till.

Exempel

• Om Kalle i backen kommer å gnäller så bara knösa te han.

Krabba

• Krabba, som betyder fixa till eller ordna med någonting.

Exempel

• Jag får ju krabba te allt om inte du kommer o hjälper te.

Krabbigt

• Krabbigt, som betyder svårt eller besvärligt.

Exempel

• Dä ä krabbigt o hålla allt i hövet o få allt gjort.

Krösamos

• Krösamos, som betyder lingonsylt.

Exempel

• Va vore gröten utan krösamos.

Kåda

• Kåda, som betyder springa runt.

Exempel

• Sluta kåda runt onga. Kom å ät i stället!

Kömma ista

• Kömma ista, som betyder komma igång.

Exempel

• Nu får ni sluta babbla o si te så ni kömmer ista.

Köna

• Köna, som betyder tjej.

Exempel

• Titta dit bött, där har vi e redit stilig köna.

L

Lack

• Lack, som betyder arg.

Exempel

• Bete dig nu annars blir jag lack på dig.

Laffsig

• Laffsig, som betyder löjlig eller fånig.

Exempel

• Dän där drängen vi fått verkar lite laffsi. Inga rediga taj i han.

Laj

• Laj, som betyder ful.

Exempel

• Om du klipper dig själv i stället för att frisören för det blir du förmodligen laj.

Lase

• Lase, som betyder trasa.

Exempel

• Kladdiga saker kan du ta öpp mä en fuktig lase.

Lejefolk

• Lejefolk, som betyder tillfällig arbetskraft.

Exempel

• Men jag orkar inte dä här. Skicka hit lite lejefolk i stället.

Lu

• Lu, som betyder pojke.

Exempel

• Jaja. Men då sätter vi Jonas luajävel på o bygga staketet så dä händer nött!

Luns

• Luns, som betyder drummel.

Exempel

• Dä ä en redi luns. Han bara hittar på rackarty.

M

Möckla

• Möckla, som betyder att ge någon stryk.

Exempel

• Om du är katig så möcklar jag ner da!

P

Pilo

• Pilo, som betyder onykter.

Exempel

• Han lå på bänken o va helt pilo.

Pären

• Pären, som betyder potatis.

Exempel

• Ta lite pären mä te köttet snälla du.

R

Re

• Re, som betyder att du är tröttsamt pratig. Med andra ord att du pratar om allt mellan himmel och jord.

Exempel

• Vad du rer om allt milla himmel å jor?

Redig

• Redig, som betyder rejäl eller ordentlig.

Exempel

• Här har vi en redig karl. Stor, stark å lika smart som dan ä bre!

Rummelpengar (eller russelpengar)

• Rummelpengar (eller russelpengar), som betyder fickpengar.

Exempel

• Ja behöver lite rummelpengar te chips å öl.

Råkar

• Råkar, som betyder hittar.

Exempel

• Han är duktig på å råka i skojen.

Rösen

• Rösen, som betyder att känna sig frusen.

Exempel

• Ja ä no allt lite rösen ikväll.

S

Sjatte

• Sjatte, som betyder ovårdad person.

Exempel

• Jisses din kompis har inte duschat på 10 dar, vilken sjatte.

Skirkig

• Skirkig, som betyder ostabil.

Exempel

• Han hade blett redit skirkig nu. Ja tror han söp rätt bra.

Skrin

• Skrin, som betyder mager.

Exempel

• Ho ä så skrin o dan nu. Ho kan inte väja mer än fötti kilo.

Stäta

Stäta, som betyder grind. Uttrycket används främst på den småländska landsbygden, och i regel syftar man på en grind till ett betesområde.

Exempel

Glöm inte å slö igen stäta så inte kora ger sa iväj.

Skuffen

• Skuffen, som betyder bagageluckan på bilen.

Exempel

• Kom igen vovven, hoppa in i skuffen nu.

Speta

• Speta, som betyder sticka eller träflisa i fingret.

Exempel

• Va inte rädd, nu tar jag bort spetan lugnt å försiktit.

Storförgo

• Storförgo, som betyder högfärdig.

Exempel

• Dä dög inte för han o komma. Han är lite storförgo.

Styv

• Styv, som betyder duktig.

Exempel

• Han ä redit styv den dä snickan vi har nu.

Sytlig

• Sytlig, som betyder jätteäcklig.

Exempel

• O dä va en sytlig snigel, den ä ju så himla slemmig.

Sätta i sta

• Sätta i sta, som betyder sätta igång.

Exempel

• Om vi inte sätter i sta bler vi allri fadia.

Söen

• Söen, som betyder vissen.

Exempel

• Dä va en söen gran som sto på barjet.

U

Uhällig

• Uhällig, som betyder besvärlig eller krånglig.

Exempel

• Hon ä så uhällig mot oss så vi bler galna.

Uttjimmad

• Uttjimmad, som betyder utmattad eller slutkörd.

Exempel

• Jag måste vila nu innan jag bler helt uttjimmad.

E

Exprä

• Exprä, som betyder direkt eller på stubinen.

Exempel

• Ja behöver at nu så hämta at exprä.

F

Fasta

• Fasta, som betyder förstuga eller hall.

Exempel

• Ja hängde mössa i fasta när ja kum in.

Fela

• Fela, som betyder fattas.

Exempel

•  Har du 90 kroner? Ja du sir, dä felar inte möcke i hundra.

Flöti

• Flöti, som betyder smetig eller kletig.

Exempel

• Stekpanna va precis flöti.

Fnyker

• Fnyker, som betyder att någonting flyger omkring (vanligtvis damm eller spån).

Exempel

• Spånet fnykte på såjeplan när dä blåste som vast.

Föjelhölk

• Föjelhölk, som betyder fågelholk.

Exempel

• I skolen feck en allti göra föjelhölkar på slöjden.

Förblånnad

• Förblånnad, som betyder förbaskad.

Exempel

• Den förblånnade ongen kunne inte sitta still.

Förjodat

• Förjodat, som betyder förbaskat.

Exempel

• Förjodat va han krånglar te allting.

Förveten

• Förveten, som betyder nyfiken.

Exempel

• De där käringa är så förtvivlat förveten. Ho sa ha reda på allt.

G

Gensare

• Gensare, som betyder tröja.

Exempel

• Ida ä en fin mä ny gensare o allt.

Gett se å

• Gett se å, som betyder gett sig iväg.

Exempel

• En unrar ju vatt kattaskrället har gett se å. Ho ä inte här.

Gruva se

• Gruva se, som betyder att oroa sig.

Exempel

• Ja si en gruvar ju si ju för hur dä ska ble i framtien.

Gökaböxer

• Gökaböxer, som betyder gullvivor.

Exempel

• O va di blommar fint gökaböxera nu på våren.

Göra ner se

• Göra ner se, som betyder att bajsa på sig.

Exempel

• Den stackars gubben började göra ner se så di feck skicka han te hemmet.

I

I rappet

• I rappet, som betyder direkt eller på momangen.

Exempel

• Har du brött så sa ja göra at i rappet.

Illavuet

• Illavuet, som betyder farligt eller illa.

Exempel

• Dä där staketet han gjorde va inte så illavuet.

Illbatting

• Illbatting, som betyder rackarpojke.

Exempel

• Förbaskade illbatting, rackarty från mön te kväll.

J

Jora

• Jora, som betyder jorden eller marken.

Exempel

• Jora ä precis öppbränd. Inget regn på hele månen.

K

Kippaskodd

• Kippaskodd, som betyder att man är utan strumpor i skorna.

Exempel

• Ja går allti kippaskodd på sömman. Onödit o lota ner strumpera.

Klappa te

• Klappa te, som betyder slå till.

Exempel

• Skärper du inte te de så klappar ja te de.

Klökt

• Klökt, som betyder växtkraftigt.

Exempel

• Vi gödslade o sto i så dä ble så himla klökt i jora.

Kulta

• Kulta, som betyder att förflytta eller rulla (exempelvis en stenbumling).

Exempel

• Ja feck kulta på den där sabla stenen så ja ble precis slut.

Kvackelmagad

• Kvackelmagad, som betyder äckelmagad.

Exempel

• Han va så faslit kvackelmagad. Feck knappt i se nönting.

Kvesa

• Kvesa, som betyder en finne.

Exempel

• Dä dök öpp e stor jäkla kvesa, mitt på näsa.

Körgårn

• Körgårn, som betyder kyrkogården.

Exempel

• Han va på körgårn igår o satte blommer på gravera.

L

Leabröten

• Leabröten, som betyder ledbruten.

Exempel

• Ätter dä där hököret så ä en precis leabröten.

Less ve

• Less ve, som betyder att sakna.

Exempel

• Dä ä lätt å less ve när en lemnar ett föräldrahem.

Likast

• Likast, som betyder bäst.

Exempel

• Han hade huvet på skaft, Han var likast i klassen.

Luka

• Luka, som betyder att rensa ogräs.

Exempel

• På hösten ble en allti skickad iväj o luka rovera.

M

Marr

• Marr, som betyder häststo.

Exempel

• De sista marra vi hade behövde inte göra möcke. Ho sto mest o tittade på trakton.

Muttla

• Muttla, som betyder att prata tyst eller att inte prata ur skägget.

Exempel

• En begrep allri va han ville. Han bara muttlade.

Mörja

• Mörja, som betyder sörja eller slam.

Exempel

• Dä va e jädra mörja nere ve diket.

Mösa

• Mösa, som betyder förflytta sig sakta.

Exempel

• Mösa dej hem nu innan dä bler mörkt.

Möse

• Möse, som betyder mosse.

Exempel

• Vi sålde kora å satte planter på mösen.

N

Nöbedd

• Nöbedd, som betyder svårövertalad.

Exempel

• Dä ä inte lätt å bju hem Olle. Han ä faslit nöbedd.

O

Oförhappanes

• Oförhappanes, som betyder plötsligt.

Exempel

• Helt oförhappanes dök katten öpp, Han hade vatt bötte en hel måne.

Öna ve

• Öna ve, som betyder att kvickna till.

Exempel

• Du ska si att du önar ve när du har tatt di där pillera som du feck å doktan.

P

Pyngel

• Pyngel, som betyder smågrejer.

Exempel

• Ho sparade på allt. Huset myllrade å pyngel.

Pängapong

• Pängapong, som betyder plånbok eller portmonnä.

Exempel

• När en sa gå på marknen gäller dä å hålla i pängapongen.

Päsa

• Päsa, som betyder att andas tungt.

Exempel

• Den där late gubben satt mest o päste i söffa.

Pösa upp

• Pösa upp, som betyder att hålla säcken öppen.

Exempel

• Du får hjälpa te me å pösa upp så vi får i jora.

R

Ränna

• Ränna, som betyder att springa omkring.

Exempel

• De där köna ränner runt som e katta i mass.

Röva

• Röva, som betyder rumpan eller stjärten.

Exempel

• Dä ä inte svåt o skita när röva ä full. Det säger smålänningen när han exempelvis ligger bra till i kortspel och har bra kort.

S

Scharv

• Scharv, som betyder eländig terräng eller stenröse.

Exempel

• En får åkta se så de inte ligger huggormar där börte i scharvet.

Sinkesamt

• Sinkesamt, som betyder tidskrävande.

Exempel

• Allt dä här pratanet ä så sinkesamt. Dä bler inte möcke gjort.

Skånk

• Skånk, som betyder ben.

Exempel

• Si han slo i ene skånken i e rot så dä ble precis blått.

Slatt

• Slatt, som betyder skvätt av t.ex. mjölk eller brännvin.

Exempel

• Nu ä de bara en slatt kvar i flaska. Ta den du.

Speka

• Speka, som betyder krafsa eller riva.

Exempel

• Katta spekade i söffa o letade ätter nön bröbit.

Spörja

• Spörja, som betyder fråga om.

Exempel

• Har du spörjt te Nisse nu dä sista.

Stöllaprov

• Stöllaprov, som betyder dumheter.

Exempel

• Vecka stöllaprover han gör den där falige luen.

Sulsa om

• Sulsa om, som betyder röra om.

Exempel

• Glöm nu bara inte att sulsa om i såsen.

Söjel

• Söjel, som betyder sovel (som i mat som äts till potatis, såsom kött och fisk).

Exempel

• Di har att gutt ställt. Dä ä möcke söjel te maten.

T

Ta dän

• Ta dän, som betyder ta bort.

Exempel

• Ta dän den där jäkla cyklen framför dörra så en kömmer in.!

Ta stann

• Ta stann, som betyder stanna.

Exempel

• Bilen to stann mitt i öppfösbacken.

Tabberas

• Tabberas, som betyder att stort kalas.

Exempel

• Det var ett redit tabberas, inget saknades.

Te

• Te, som betyder till.

Exempel

• Vill du ha lite te mat, eller räcker dä så här?

Tebress

• Tebress, som betyder bredvid varandra.

Exempel

• Dä ä falit å köra tebress om dä kömmer bila.

Tennick

• Tennick, som betyder häftstift.

Exempel

• Sätt på en tennick på din pappesbunt så den inte försvinner igen.

Tetas

• Tetas, som betyder att retas.

Exempel

• Kan du inte sluta tetas med din lillebror?

Tjabba

• Tjabba, som betyder prata.

Exempel

• Sluta tjabba å sätt dig på avbytarbänken Lasse!

Tjabo

• Tjabo, som betyder kille eller tjomme.

Exempel

• Vilken rolig tjabo han är den där Kalle. Han har alltid nött finurligt å sä.

Tröka

• Tröka, som betyder trycka in.

Exempel

• Tröka in römpa i bila nu så vi kömmer fram nön gång.

Tya

• Tya, som betyder orka.

Exempel

• Jag tyar inte dä här, dä ä för slitit.

Tyken

• Tyken, som betyder att otrevlig eller uppkäftig.

Exempel

• Är du tyken kan de kömma nön o ge dä på nöten.

Töt

• Töt, som betyder tutade på.

Exempel

• Jag töt på han men han höde inget, och nu är hele skuffen förstöd.

V

Vat sa du hän

• Vat sa du hän, som betyder vart ska du gå.

Exempel

• Vat sa du hän? Du kan väl hålla de hemma.

Vese

• Vese, som betyder gyttja.

Exempel

• Stövla sjönk ner i vesen när ja va ute på mösen.

Vespa

• Vespa, som betyder geting.

Exempel

• Ge me e tining så ja kan slö ihjäl vespa.

Vigulant

• Vigulant, som betyder märkvärdig eller sprättig.

Exempel

• Han va så förskräcklit vigulant. Han jeck runt o sprätte som en tupp.

Vänna te

• Vänna te, som betyder att stöka till.

Exempel

• Jäkla onga! Nu får ni sluta vänna te.

Ö

Ör

• Ör, som betyder yr.

Exempel

• Ja vet inte va dä ä för fel. Ja ä precis ör i huvet.