Vanliga småländska ord och uttryck
OBS: Vi varnar känsliga läsare för grov småländska. Du ska även ha i åtanke att Småland är ett stort landskap, så uttryck som är vanliga för en jönköpingsbo är sannolikt helt okända för en kalmarit och vice versa.
A
Asa
- Asa, som betyder dra eller släpa.
Exempel
- Nu får du allt asa dej iväj nön gång.
B
Bak ätter
- Bak ätter, som betyder bakom.
Exempel
- Ho hann inte mä så ho feck springa bak ätter.
Beska med
- Att beska med, som betyder att stå ut med.
Exempel
- Herrejisses ska jag beska med ditt dålia humör hele dan.
Betuttad
- Betuttad, som betyder förtjust i.
Exempel
- Ho va allt lite betuttad i den nya drängen.
Betyttad
- Betyttad, som betyder missmodig eller bekymrad.
Exempel
- Ho va så betyttad över att den nye drängen inte ville ve na.
Blarra
- Blarra, som betyder prata oavbrutet.
Exempel
- Men sluta blarra så vi får nönting gjort.
Ble ve
- Ble ve, som betyder ta över.
Exempel
- De där klöcka skulle ja jäna ble ve.
Bloa
- Bloa, som betyder blöda.
Exempel
- Dä va tusan va dä bloar i skallen.
Boa
- Boa, som betyder förrådet eller boden.
Exempel
- Gå nu och ställ cyklen i boa.
Bonka på
- Bonka på, som betyder banka eller puckla på.
Exempel
- Di sloss nöt förskräcklit o bonkade på varandra.
Bonke
- Bonke, som betyder kastrull.
Exempel
- Ta hit bonken så ja kan hälla i grisabloen.
Broa
- Broa, som betyder trappan.
Exempel
- O va skönt dä va o sitta här på broa.
Bära se te
- Bära se te, som betyder bete sig illa.
Exempel
- Ja si hur onga bär se te nuförtin.
Bös
- Bös, som skräp eller småsnafs.
Exempel
- Städa upp allt bös här nu så sa du få tåta sen.
Bösta
- Bösta, som betyder slå och hamra.
Exempel
- Han böstade på dörra så ja trodde ho skulle fara ner.
Bötta
- Bötta, som betyder kastrull.
Exempel
- Lägg potatera i bötta o kok öpp dom.
D
Di
- Di, som betyder de eller dem.
Exempel
- Di där gubba på 41:an är så lata så deras rumper säkert fryser fast på vinten.
Lästips: Så skiljer du på de och dem
Drass mä
- Drass me, som betyder tvingas leva med.
Exempel
- En unrar hur länge en sa behöva dras mä de där käringa.
Drettla
- Drettla, som betyder spilla.
Exempel
- O va han drettlar den där ongen. Bler ju precis nerkladdad.
Drutta kull
- Drutta kull, som betyder ramla omkull.
Exempel
- Hon kunne ju inte åka skridsko så ho druttade kull hele tien.
Drös
- Drös, som betyder massvis.
Exempel
- Dä va en drös mä äpple på träet.
Dura å
- Dura å, som betyder svimma.
Exempel
- Ja slo i skallen i dörra å höll på å dura å.
Dyngesta
- Dyngesta, som betyder gödselstad.
Exempel
- Ja slängde en hoper bröte på dyngestan.
Däka
- Däka, som betyder tjej.
Exempel
- Dä ä e rekodeli däka du har träffat.
Däven
- Däven, som betyder trött eller unken.
Exempel
- Ja känner mä precis däven i huvet ida etter dä där kalaset.
F
Fippla
- Fippla, som betyder fumla.
Exempel
- Fippla inte mä döm där skruva. Ge mäj döm.
Fjösa
- Fjösa, som betyder att trycka till eller trycka in.
Exempel
- Fjösa in din bil ve min där bara. Du får plats, grunna inte på dä.
Floa ve
- Floa ve, som betyder att stapla ved.
Exempel
- Ja möste floa ve så dä går att bo här i stuva i vinter.
Flöa dig
- Flöa dig, som betyder flytta på dig.
Exempel
- Se te o flöa dig så folk kan ta ut sia cyklar ur ställa.
Fälleben
- Fälleben, som betyder krokben eller att sätta krokben för.
Exempel
- Frida slo fälleben på Markus, så nu får ho inte gå i skolen på e vecka.
G
Gack
- Gack, som betyder gå.
Exempel
- Jisses, gack nön gång då!
Goja
- Goja, som betyder tjej.
Exempel
- Hon är en redig goja.
Gona
- Gona, som betyder gosa.
Exempel
- Dä ä trevligt att gona med sin goja.
Grina
- Grina, som betyder skratta.
Exempel
- Sluta grina nu, så rolit va dä väl inte.
Läs mer: Väl eller väl - vad är rätt?
Grunna
- Grunna, som betyder fundera.
Exempel
- Du sa sluta grunna på förtvivlat. Öpp mä haka.
Grätten
- Grätten, som betyder kräsen.
Exempel
- Ho ä så grätten. Inget duger te na.
H
Here
- Here, som betyder pojke.
Exempel
- Köm in nu here lelle så ska du få ett glas mjölk.
Hia dig
- Hia dig, som betyder lugna ner dig.
Exempel
- Hia dig nu Rolle! Vi ä framme ve julmarknen om fem minuter.
Hie
- Hie, som betyder igenvuxen och svårframkomlig terräng.
Exempel
- Vi kum in i ett faslit hie mä buskar o snår.
Hängne
- Hängne, som betyder att hägna in eller inhägnad.
Exempel
- Se te o hängne in hajen så går vi in och drecker kaffe i stället för att stå här ute o frysa.
Hörk
- Hörk, som betyder pigg, frisk och rask.
Exempel
- Ja ä möcket hörkare nu sen ja va hos doktan.
Hös
- Hös, som betyder huvudet på en gris.
Exempel
- Herrejisses va grisen Sture är loti, han ä alldeles skiti i hela höset.
K
Katig
- Katig, som betyder kaxig.
Exempel
- Om du ä katig sa vi ta ner da på jora.
Knökafullt
- Knökafullt, som betyder jättefullt eller fyllt till bredden.
Exempel
- Bilparkeringa ä så knökafull så dä går inte o trycka in ett frimärke.
Knösa
- Knösa, som betyder trycka in eller trycka till.
Exempel
- Om Kalle i backen kommer å gnäller så bara knösa te han.
Krabba
- Krabba, som betyder fixa till eller ordna med någonting.
Exempel
- Jag får ju krabba te allt om inte du kommer o hjälper te.
Krabbigt
- Krabbigt, som betyder svårt eller besvärligt.
Exempel
- Dä ä krabbigt o hålla allt i hövet o få allt gjort.
Krösamos
- Krösamos, som betyder lingonsylt.
Exempel
- Va vore gröten utan krösamos.
Kåda
- Kåda, som betyder springa runt.
Exempel
- Sluta kåda runt onga. Kom å ät i stället!
Kömma ista
- Kömma ista, som betyder komma igång.
Exempel
- Nu får ni sluta babbla o si te så ni kömmer ista.
Köna
- Köna, som betyder tjej.
Exempel
- Titta dit bött, där har vi e redit stilig köna.
L
Lack
- Lack, som betyder arg.
Exempel
- Bete dig nu annars blir jag lack på dig.
Laffsig
- Laffsig, som betyder löjlig eller fånig.
Exempel
- Dän där drängen vi fått verkar lite laffsi. Inga rediga taj i han.
Laj
- Laj, som betyder ful.
Exempel
- Om du klipper dig själv i stället för att frisören för det blir du förmodligen laj.
Lase
- Lase, som betyder trasa.
Exempel
- Kladdiga saker kan du ta öpp mä en fuktig lase.
Lejefolk
- Lejefolk, som betyder tillfällig arbetskraft.
Exempel
- Men jag orkar inte dä här. Skicka hit lite lejefolk i stället.
Lu
- Lu, som betyder pojke.
Exempel
- Jaja. Men då sätter vi Jonas luajävel på o bygga staketet så dä händer nött!
Luns
- Luns, som betyder drummel.
Exempel
- Dä ä en redi luns. Han bara hittar på rackarty.
M
Möckla
- Möckla, som betyder att ge någon stryk.
Exempel
- Om du är katig så möcklar jag ner da!
P
Pilo
- Pilo, som betyder onykter.
Exempel
- Han lå på bänken o va helt pilo.
Pären
- Pären, som betyder potatis.
Exempel
- Ta lite pären mä te köttet snälla du.
R
Re
- Re, som betyder att du är tröttsamt pratig. Med andra ord att du pratar om allt mellan himmel och jord.
Exempel
- Vad du rer om allt milla himmel å jor?
Redig
- Redig, som betyder rejäl eller ordentlig.
Exempel
- Här har vi en redig karl. Stor, stark å lika smart som dan ä bre!
Rummelpengar (eller russelpengar)
- Rummelpengar (eller russelpengar), som betyder fickpengar.
Exempel
- Ja behöver lite rummelpengar te chips å öl.
Råkar
- Råkar, som betyder hittar.
Exempel
- Han är duktig på å råka i skojen.
Rösen
- Rösen, som betyder att känna sig frusen.
Exempel
- Ja ä no allt lite rösen ikväll.
S
Sjatte
- Sjatte, som betyder ovårdad person.
Exempel
- Jisses din kompis har inte duschat på 10 dar, vilken sjatte.
Skirkig
- Skirkig, som betyder ostabil.
Exempel
- Han hade blett redit skirkig nu. Ja tror han söp rätt bra.
Skrin
- Skrin, som betyder mager.
Exempel
- Ho ä så skrin o dan nu. Ho kan inte väja mer än fötti kilo.
Stäta
Stäta, som betyder grind. Uttrycket används främst på den småländska landsbygden, och i regel syftar man på en grind till ett betesområde.
Exempel
Glöm inte å slö igen stäta så inte kora ger sa iväj.
Skuffen
- Skuffen, som betyder bagageluckan på bilen.
Exempel
- Kom igen vovven, hoppa in i skuffen nu.
Speta
- Speta, som betyder sticka eller träflisa i fingret.
Exempel
- Va inte rädd, nu tar jag bort spetan lugnt å försiktit.
Storförgo
- Storförgo, som betyder högfärdig.
Exempel
- Dä dög inte för han o komma. Han är lite storförgo.
Styv
- Styv, som betyder duktig.
Exempel
- Han ä redit styv den dä snickan vi har nu.
Sytlig
- Sytlig, som betyder jätteäcklig.
Exempel
- O dä va en sytlig snigel, den ä ju så himla slemmig.
Sätta i sta
- Sätta i sta, som betyder sätta igång.
Exempel
- Om vi inte sätter i sta bler vi allri fadia.
Söen
- Söen, som betyder vissen.
Exempel
- Dä va en söen gran som sto på barjet.
U
Uhällig
- Uhällig, som betyder besvärlig eller krånglig.
Exempel
- Hon ä så uhällig mot oss så vi bler galna.
Uttjimmad
- Uttjimmad, som betyder utmattad eller slutkörd.
Exempel
- Jag måste vila nu innan jag bler helt uttjimmad.
E
Exprä
- Exprä, som betyder direkt eller på stubinen.
Exempel
- Ja behöver at nu så hämta at exprä.
F
Fasta
- Fasta, som betyder förstuga eller hall.
Exempel
- Ja hängde mössa i fasta när ja kum in.
Fela
- Fela, som betyder fattas.
Exempel
- Har du 90 kroner? Ja du sir, dä felar inte möcke i hundra.
Flöti
- Flöti, som betyder smetig eller kletig.
Exempel
- Stekpanna va precis flöti.
Fnyker
- Fnyker, som betyder att någonting flyger omkring (vanligtvis damm eller spån).
Exempel
- Spånet fnykte på såjeplan när dä blåste som vast.
Föjelhölk
- Föjelhölk, som betyder fågelholk.
Exempel
- I skolen feck en allti göra föjelhölkar på slöjden.
Förblånnad
- Förblånnad, som betyder förbaskad.
Exempel
- Den förblånnade ongen kunne inte sitta still.
Förjodat
- Förjodat, som betyder förbaskat.
Exempel
- Förjodat va han krånglar te allting.
Förveten
- Förveten, som betyder nyfiken.
Exempel
- De där käringa är så förtvivlat förveten. Ho sa ha reda på allt.
G
Gensare
- Gensare, som betyder tröja.
Exempel
- Ida ä en fin mä ny gensare o allt.
Gett se å
- Gett se å, som betyder gett sig iväg.
Exempel
- En unrar ju vatt kattaskrället har gett se å. Ho ä inte här.
Gruva se
- Gruva se, som betyder att oroa sig.
Exempel
- Ja si en gruvar ju si ju för hur dä ska ble i framtien.
Gökaböxer
- Gökaböxer, som betyder gullvivor.
Exempel
- O va di blommar fint gökaböxera nu på våren.
Göra ner se
- Göra ner se, som betyder att bajsa på sig.
Exempel
- Den stackars gubben började göra ner se så di feck skicka han te hemmet.
I
I rappet
- I rappet, som betyder direkt eller på momangen.
Exempel
- Har du brött så sa ja göra at i rappet.
Illavuet
- Illavuet, som betyder farligt eller illa.
Exempel
- Dä där staketet han gjorde va inte så illavuet.
Illbatting
- Illbatting, som betyder rackarpojke.
Exempel
- Förbaskade illbatting, rackarty från mön te kväll.
J
Jora
- Jora, som betyder jorden eller marken.
Exempel
- Jora ä precis öppbränd. Inget regn på hele månen.
K
Kippaskodd
- Kippaskodd, som betyder att man är utan strumpor i skorna.
Exempel
- Ja går allti kippaskodd på sömman. Onödit o lota ner strumpera.
Klappa te
- Klappa te, som betyder slå till.
Exempel
- Skärper du inte te de så klappar ja te de.
Klökt
- Klökt, som betyder växtkraftigt.
Exempel
- Vi gödslade o sto i så dä ble så himla klökt i jora.
Kulta
- Kulta, som betyder att förflytta eller rulla (exempelvis en stenbumling).
Exempel
- Ja feck kulta på den där sabla stenen så ja ble precis slut.
Kvackelmagad
- Kvackelmagad, som betyder äckelmagad.
Exempel
- Han va så faslit kvackelmagad. Feck knappt i se nönting.
Kvesa
- Kvesa, som betyder en finne.
Exempel
- Dä dök öpp e stor jäkla kvesa, mitt på näsa.
Körgårn
- Körgårn, som betyder kyrkogården.
Exempel
- Han va på körgårn igår o satte blommer på gravera.
L
Leabröten
- Leabröten, som betyder ledbruten.
Exempel
- Ätter dä där hököret så ä en precis leabröten.
Less ve
- Less ve, som betyder att sakna.
Exempel
- Dä ä lätt å less ve när en lemnar ett föräldrahem.
Likast
- Likast, som betyder bäst.
Exempel
- Han hade huvet på skaft, Han var likast i klassen.
Luka
- Luka, som betyder att rensa ogräs.
Exempel
- På hösten ble en allti skickad iväj o luka rovera.
M
Marr
- Marr, som betyder häststo.
Exempel
- De sista marra vi hade behövde inte göra möcke. Ho sto mest o tittade på trakton.
Muttla
- Muttla, som betyder att prata tyst eller att inte prata ur skägget.
Exempel
- En begrep allri va han ville. Han bara muttlade.
Mörja
- Mörja, som betyder sörja eller slam.
Exempel
- Dä va e jädra mörja nere ve diket.
Mösa
- Mösa, som betyder förflytta sig sakta.
Exempel
- Mösa dej hem nu innan dä bler mörkt.
Möse
- Möse, som betyder mosse.
Exempel
- Vi sålde kora å satte planter på mösen.
N
Nöbedd
- Nöbedd, som betyder svårövertalad.
Exempel
- Dä ä inte lätt å bju hem Olle. Han ä faslit nöbedd.
O
Oförhappanes
- Oförhappanes, som betyder plötsligt.
Exempel
- Helt oförhappanes dök katten öpp, Han hade vatt bötte en hel måne.
Öna ve
- Öna ve, som betyder att kvickna till.
Exempel
- Du ska si att du önar ve när du har tatt di där pillera som du feck å doktan.
P
Pyngel
- Pyngel, som betyder smågrejer.
Exempel
- Ho sparade på allt. Huset myllrade å pyngel.
Pängapong
- Pängapong, som betyder plånbok eller portmonnä.
Exempel
- När en sa gå på marknen gäller dä å hålla i pängapongen.
Päsa
- Päsa, som betyder att andas tungt.
Exempel
- Den där late gubben satt mest o päste i söffa.
Pösa upp
- Pösa upp, som betyder att hålla säcken öppen.
Exempel
- Du får hjälpa te me å pösa upp så vi får i jora.
R
Ränna
- Ränna, som betyder att springa omkring.
Exempel
- De där köna ränner runt som e katta i mass.
Röva
- Röva, som betyder rumpan eller stjärten.
Exempel
- Dä ä inte svåt o skita när röva ä full. Det säger smålänningen när han exempelvis ligger bra till i kortspel och har bra kort.
S
Scharv
- Scharv, som betyder eländig terräng eller stenröse.
Exempel
- En får åkta se så de inte ligger huggormar där börte i scharvet.
Sinkesamt
- Sinkesamt, som betyder tidskrävande.
Exempel
- Allt dä här pratanet ä så sinkesamt. Dä bler inte möcke gjort.
Skånk
- Skånk, som betyder ben.
Exempel
- Si han slo i ene skånken i e rot så dä ble precis blått.
Slatt
- Slatt, som betyder skvätt av t.ex. mjölk eller brännvin.
Exempel
- Nu ä de bara en slatt kvar i flaska. Ta den du.
Speka
- Speka, som betyder krafsa eller riva.
Exempel
- Katta spekade i söffa o letade ätter nön bröbit.
Spörja
- Spörja, som betyder fråga om.
Exempel
- Har du spörjt te Nisse nu dä sista.
Stöllaprov
- Stöllaprov, som betyder dumheter.
Exempel
- Vecka stöllaprover han gör den där falige luen.
Sulsa om
- Sulsa om, som betyder röra om.
Exempel
- Glöm nu bara inte att sulsa om i såsen.
Söjel
- Söjel, som betyder sovel (som i mat som äts till potatis, såsom kött och fisk).
Exempel
- Di har att gutt ställt. Dä ä möcke söjel te maten.
T
Ta dän
- Ta dän, som betyder ta bort.
Exempel
- Ta dän den där jäkla cyklen framför dörra så en kömmer in.!
Ta stann
- Ta stann, som betyder stanna.
Exempel
- Bilen to stann mitt i öppfösbacken.
Tabberas
- Tabberas, som betyder att stort kalas.
Exempel
- Det var ett redit tabberas, inget saknades.
Te
- Te, som betyder till.
Exempel
- Vill du ha lite te mat, eller räcker dä så här?
Tebress
- Tebress, som betyder bredvid varandra.
Exempel
- Dä ä falit å köra tebress om dä kömmer bila.
Tennick
- Tennick, som betyder häftstift.
Exempel
- Sätt på en tennick på din pappesbunt så den inte försvinner igen.
Tetas
- Tetas, som betyder att retas.
Exempel
- Kan du inte sluta tetas med din lillebror?
Tjabba
- Tjabba, som betyder prata.
Exempel
- Sluta tjabba å sätt dig på avbytarbänken Lasse!
Tjabo
- Tjabo, som betyder kille eller tjomme.
Exempel
- Vilken rolig tjabo han är den där Kalle. Han har alltid nött finurligt å sä.
Tröka
- Tröka, som betyder trycka in.
Exempel
- Tröka in römpa i bila nu så vi kömmer fram nön gång.
Tya
- Tya, som betyder orka.
Exempel
- Jag tyar inte dä här, dä ä för slitit.
Tyken
- Tyken, som betyder att otrevlig eller uppkäftig.
Exempel
- Är du tyken kan de kömma nön o ge dä på nöten.
Töt
- Töt, som betyder tutade på.
Exempel
- Jag töt på han men han höde inget, och nu är hele skuffen förstöd.
V
Vat sa du hän
- Vat sa du hän, som betyder vart ska du gå.
Exempel
- Vat sa du hän? Du kan väl hålla de hemma.
Vese
- Vese, som betyder gyttja.
Exempel
- Stövla sjönk ner i vesen när ja va ute på mösen.
Vespa
- Vespa, som betyder geting.
Exempel
- Ge me e tining så ja kan slö ihjäl vespa.
Vigulant
- Vigulant, som betyder märkvärdig eller sprättig.
Exempel
- Han va så förskräcklit vigulant. Han jeck runt o sprätte som en tupp.
Vänna te
- Vänna te, som betyder att stöka till.
Exempel
- Jäkla onga! Nu får ni sluta vänna te.
Ö
Ör
- Ör, som betyder yr.
Exempel
- Ja vet inte va dä ä för fel. Ja ä precis ör i huvet.
