seo texter logo

Småländska ord och uttryck → Perfekt för nybörjare

Vill du lära dig förstå en smålänning? Om ja, då har du kommit rätt. Här kan du lära dig många ikoniska ord och uttryck som bara finns i Småland.

Vanliga småländska ord och uttryck

OBS: Vi varnar känsliga läsare för grov småländska. Du ska även ha i åtanke att Småland är ett stort landskap, så uttryck som är vanliga för en jönköpingsbo är sannolikt helt okända för en kalmarit och vice versa.

A

Asa

  • Asa, som betyder dra eller släpa.

Exempel

  • Nu får du allt asa dej iväj nön gång.

Asa betyder dra eller slapa

B

Bak ätter

  • Bak ätter, som betyder bakom.

Exempel

  • Ho hann inte mä så ho feck springa bak ätter.

Bakom

Beska med

  • Att beska med, som betyder att stå ut med.

Exempel

  • Herrejisses ska jag beska med ditt dålia humör hele dan.

Beska med 1

Betuttad

  • Betuttad, som betyder förtjust i.

Exempel

  • Ho va allt lite betuttad i den nya drängen.

Betuttad betyder fortjust

Betyttad

  • Betyttad, som betyder missmodig eller bekymrad.

Exempel

  • Ho va så betyttad över att den nye drängen inte ville ve na.

Betyttad

Blarra

  • Blarra, som betyder prata oavbrutet.

Exempel

  • Men sluta blarra så vi får nönting gjort.

Blarra

Ble ve

  • Ble ve, som betyder ta över.

Exempel

  • De där klöcka skulle ja jäna ble ve.

Bloa

  • Bloa, som betyder blöda.

Exempel

  • Dä va tusan va dä bloar i skallen.

Bloa betyder bloda

Boa

  • Boa, som betyder förrådet eller boden.

Exempel

  • Gå nu och ställ cyklen i boa.

Boa betyder forradet eller boden

Bonka på

  • Bonka på, som betyder banka eller puckla på.

Exempel

  • Di sloss nöt förskräcklit o bonkade på varandra.

Bonka pa

Bonke

  • Bonke, som betyder kastrull.

Exempel

  • Ta hit bonken så ja kan hälla i grisabloen.

Kastrull

Broa

  • Broa, som betyder trappan.

Exempel

  • O va skönt dä va o sitta här på broa.

Broa

Bära se te

  • Bära se te, som betyder bete sig illa.

Exempel

  • Ja si hur onga bär se te nuförtin.

Bara se te

Bös

  • Bös, som skräp eller småsnafs.

Exempel

  • Städa upp allt bös här nu så sa du få tåta sen.

Bos

Bösta

  • Bösta, som betyder slå och hamra.

Exempel

  • Han böstade på dörra så ja trodde ho skulle fara ner.

Bosta

Bötta

  • Bötta, som betyder kastrull.

Exempel

  • Lägg potatera i bötta o kok öpp dom.

Botta

D

Di

  • Di, som betyder de eller dem.

Exempel

  • Di där gubba på 41:an är så lata så deras rumper säkert fryser fast på vinten.

Lästips: Så skiljer du på de och dem

Drass mä

  • Drass me, som betyder tvingas leva med.

Exempel

  • En unrar hur länge en sa behöva dras mä de där käringa.

Drass med

Drettla

  • Drettla, som betyder spilla.

Exempel

  • O va han drettlar den där ongen. Bler ju precis nerkladdad.

Drettla

Drutta kull

  • Drutta kull, som betyder ramla omkull.

Exempel

  • Hon kunne ju inte åka skridsko så ho druttade kull hele tien.

Drutta kull

Drös

  • Drös, som betyder massvis.

Exempel

  • Dä va en drös mä äpple på träet.

Massvis

Dura å

  • Dura å, som betyder svimma.

Exempel

  • Ja slo i skallen i dörra å höll på å dura å.

Dura a

Dyngesta

  • Dyngesta, som betyder gödselstad.

Exempel

  • Ja slängde en hoper bröte på dyngestan.

Dyngelsta

Däka

  • Däka, som betyder tjej.

Exempel

  • Dä ä e rekodeli däka du har träffat.

Daka

Däven

  • Däven, som betyder trött eller unken.

Exempel

  • Ja känner mä precis däven i huvet ida etter dä där kalaset.

Daven

F

Fippla

  • Fippla, som betyder fumla.

Exempel

  • Fippla inte mä döm där skruva. Ge mäj döm.

Fippla

Fjösa

  • Fjösa, som betyder att trycka till eller trycka in.

Exempel

  • Fjösa in din bil ve min där bara. Du får plats, grunna inte på dä.

Floa ve

  • Floa ve, som betyder att stapla ved.

Exempel

  • Ja möste floa ve så dä går att bo här i stuva i vinter.

Floa ve betyder stapla ved

Flöa dig

  • Flöa dig, som betyder flytta på dig.

Exempel

  • Se te o flöa dig så folk kan ta ut sia cyklar ur ställa.

Fälleben

  • Fälleben, som betyder krokben eller att sätta krokben för.

Exempel

  • Frida slo fälleben på Markus, så nu får ho inte gå i skolen på e vecka.

G

Gack

  • Gack, som betyder .

Exempel

  • Jisses, gack nön gång då!

Goja

  • Goja, som betyder tjej.

Exempel

  • Hon är en redig goja.

Goja

Gona

  • Gona, som betyder gosa.

Exempel

  • Dä ä trevligt att gona med sin goja.

Gona

Grina

  • Grina, som betyder skratta.

Exempel

  • Sluta grina nu, så rolit va dä väl inte.

Läs mer: Väl eller väl - vad är rätt?

Grina betyder skratta

Grunna

  • Grunna, som betyder fundera.

Exempel

  • Du sa sluta grunna på förtvivlat. Öpp mä haka.

Grunna

Grätten

  • Grätten, som betyder kräsen.

Exempel

  • Ho ä så grätten. Inget duger te na.

Gratten

H

Here

  • Here, som betyder pojke.

Exempel

  • Köm in nu here lelle så ska du få ett glas mjölk.

Here

Hia dig

  • Hia dig, som betyder lugna ner dig.

Exempel

  • Hia dig nu Rolle! Vi ä framme ve julmarknen om fem minuter.

Hia dig

Hie

  • Hie, som betyder igenvuxen och svårframkomlig terräng.

Exempel

  • Vi kum in i ett faslit hie mä buskar o snår.

hie betyder

Hängne

  • Hängne, som betyder att hägna in eller inhägnad.

Exempel

  • Se te o hängne in hajen så går vi in och drecker kaffe i stället för att stå här ute o frysa.

Hangne

Hörk

  • Hörk, som betyder pigg, frisk och rask.

Exempel

  • Ja ä möcket hörkare nu sen ja va hos doktan.

Hork

Hös

  • Hös, som betyder huvudet på en gris.

Exempel

  • Herrejisses va grisen Sture är loti, han ä alldeles skiti i hela höset.

Hos

K

Katig

  • Katig, som betyder kaxig.

Exempel

  • Om du ä katig sa vi ta ner da på jora.

Katig

Knökafullt

  • Knökafullt, som betyder jättefullt eller fyllt till bredden.

Exempel

  • Bilparkeringa ä så knökafull så dä går inte o trycka in ett frimärke.

Knokafullt

Knösa

  • Knösa, som betyder trycka in eller trycka till.

Exempel

  • Om Kalle i backen kommer å gnäller så bara knösa te han.

Krabba

  • Krabba, som betyder fixa till eller ordna med någonting.

Exempel

  • Jag får ju krabba te allt om inte du kommer o hjälper te.

Krabba

Krabbigt

  • Krabbigt, som betyder svårt eller besvärligt.

Exempel

  • Dä ä krabbigt o hålla allt i hövet o få allt gjort.

Krabbigt

Krösamos

  • Krösamos, som betyder lingonsylt.

Exempel

  • Va vore gröten utan krösamos.

Krosamos betyder lingonsylt

Kåda

  • Kåda, som betyder springa runt.

Exempel

  • Sluta kåda runt onga. Kom å ät i stället!

Kada

Kömma ista

  • Kömma ista, som betyder komma igång.

Exempel

  • Nu får ni sluta babbla o si te så ni kömmer ista.

Komma ista

Köna

  • Köna, som betyder tjej.

Exempel

  • Titta dit bött, där har vi e redit stilig köna.

Kona betyder tjej

L

Lack

  • Lack, som betyder arg.

Exempel

  • Bete dig nu annars blir jag lack på dig.

Lack betyder arg

Laffsig

  • Laffsig, som betyder löjlig eller fånig.

Exempel

  • Dän där drängen vi fått verkar lite laffsi. Inga rediga taj i han.

Laffsig

Laj

  • Laj, som betyder ful.

Exempel

  • Om du klipper dig själv i stället för att frisören för det blir du förmodligen laj.

Laj

Lase

  • Lase, som betyder trasa.

Exempel

  • Kladdiga saker kan du ta öpp mä en fuktig lase.

Lase

Lejefolk

  • Lejefolk, som betyder tillfällig arbetskraft.

Exempel

  • Men jag orkar inte dä här. Skicka hit lite lejefolk i stället.

Lejefolk

Lu

  • Lu, som betyder pojke.

Exempel

  • Jaja. Men då sätter vi Jonas luajävel på o bygga staketet så dä händer nött!

Lu

Luns

  • Luns, som betyder drummel.

Exempel

  • Dä ä en redi luns. Han bara hittar på rackarty.

Luns

M

Möckla

  • Möckla, som betyder att ge någon stryk.

Exempel

  • Om du är katig så möcklar jag ner da!

Mockla

P

Pilo

  • Pilo, som betyder onykter.

Exempel

  • Han lå på bänken o va helt pilo.

Pilo

Pären

  • Pären, som betyder potatis.

Exempel

  • Ta lite pären mä te köttet snälla du.

Paren

R

Re

  • Re, som betyder att du är tröttsamt pratig. Med andra ord att du pratar om allt mellan himmel och jord.

Exempel

  • Vad du rer om allt milla himmel å jor?

Re

Redig

  • Redig, som betyder rejäl eller ordentlig.

Exempel

  • Här har vi en redig karl. Stor, stark å lika smart som dan ä bre!

Redig

Rummelpengar (eller russelpengar)

  • Rummelpengar (eller russelpengar), som betyder fickpengar.

Exempel

  • Ja behöver lite rummelpengar te chips å öl.

Rummelpengar

Råkar

  • Råkar, som betyder hittar.

Exempel

  • Han är duktig på å råka i skojen.

Rösen

  • Rösen, som betyder att känna sig frusen.

Exempel

  • Ja ä no allt lite rösen ikväll.

Rosen

S

Sjatte

  • Sjatte, som betyder ovårdad person.

Exempel

  • Jisses din kompis har inte duschat på 10 dar, vilken sjatte.

Sjatte betyder ovardad person

Skirkig

  • Skirkig, som betyder ostabil.

Exempel

  • Han hade blett redit skirkig nu. Ja tror han söp rätt bra.

Skirkig betyder ostabil

Skrin

  • Skrin, som betyder mager.

Exempel

  • Ho ä så skrin o dan nu. Ho kan inte väja mer än fötti kilo.

Skrin betyder mager

Skuffen

  • Skuffen, som betyder bagageluckan på bilen.

Exempel

  • Kom igen vovven, hoppa in i skuffen nu.

Skuffen betyder bakluckan pa bilen

Speta

  • Speta, som betyder sticka eller träflisa i fingret.

Exempel

  • Va inte rädd, nu tar jag bort spetan lugnt å försiktit.

Storförgo

  • Storförgo, som betyder högfärdig.

Exempel

  • Dä dög inte för han o komma. Han är lite storförgo.

Hogfardig

Styv

  • Styv, som betyder duktig.

Exempel

  • Han ä redit styv den dä snickan vi har nu.

Styv

Sytlig

  • Sytlig, som betyder jätteäcklig.

Exempel

  • O dä va en sytlig snigel, den ä ju så himla slemmig.

Sytlig

Sätta i sta

  • Sätta i sta, som betyder sätta igång.

Exempel

  • Om vi inte sätter i sta bler vi allri fadia.

Satta i sta

Söen

  • Söen, som betyder vissen.

Exempel

  • Dä va en söen gran som sto på barjet.

Soen

U

Uhällig

  • Uhällig, som betyder besvärlig eller krånglig.

Exempel

  • Hon ä så uhällig mot oss så vi bler galna.

Besvarlig uhallig

Uttjimmad

  • Uttjimmad, som betyder utmattad eller slutkörd.

Exempel

  • Jag måste vila nu innan jag bler helt uttjimmad.

Uttjimmad

E

Exprä

  • Exprä, som betyder direkt eller på stubinen.

Exempel

  • Ja behöver at nu så hämta at exprä.

F

Fasta

  • Fasta, som betyder förstuga eller hall.

Exempel

  • Ja hängde mössa i fasta när ja kum in.

Fasta

Fela

  • Fela, som betyder fattas.

Exempel

  •  Har du 90 kroner? Ja du sir, dä felar inte möcke i hundra.

Fela

Flöti

  • Flöti, som betyder smetig eller kletig.

Exempel

  • Stekpanna va precis flöti.

Floti

Fnyker

  • Fnyker, som betyder att någonting flyger omkring (vanligtvis damm eller spån).

Exempel

  • Spånet fnykte på såjeplan när dä blåste som vast.

Fnyker

Föjelhölk

  • Föjelhölk, som betyder fågelholk.

Exempel

  • I skolen feck en allti göra föjelhölkar på slöjden.

Fagelholk

Förblånnad

  • Förblånnad, som betyder förbaskad.

Exempel

  • Den förblånnade ongen kunne inte sitta still.

Forblannad

Förjodat

  • Förjodat, som betyder förbaskat.

Exempel

  • Förjodat va han krånglar te allting.

Förveten

  • Förveten, som betyder nyfiken.

Exempel

  • De där käringa är så förtvivlat förveten. Ho sa ha reda på allt.

Forvreten

G

Gensare

  • Gensare, som betyder tröja.

Exempel

  • Ida ä en fin mä ny gensare o allt.

Gensare

Gett se å

  • Gett se å, som betyder gett sig iväg.

Exempel

  • En unrar ju vatt kattaskrället har gett se å. Ho ä inte här.

Gruva se

  • Gruva se, som betyder att oroa sig.

Exempel

  • Ja si en gruvar ju si ju för hur dä ska ble i framtien.

Gruva se

Gökaböxer

  • Gökaböxer, som betyder gullvivor.

Exempel

  • O va di blommar fint gökaböxera nu på våren.

Göra ner se

  • Göra ner se, som betyder att bajsa på sig.

Exempel

  • Den stackars gubben började göra ner se så di feck skicka han te hemmet.

Gora ner se

I

I rappet

  • I rappet, som betyder direkt eller på momangen.

Exempel

  • Har du brött så sa ja göra at i rappet.

I rappet

Illavuet

  • Illavuet, som betyder farligt eller illa.

Exempel

  • Dä där staketet han gjorde va inte så illavuet.

Illavuet betyder farligt eller illa

Illbatting

  • Illbatting, som betyder rackarpojke.

Exempel

  • Förbaskade illbatting, rackarty från mön te kväll.

Illbatting

J

Jora

  • Jora, som betyder jorden eller marken.

Exempel

  • Jora ä precis öppbränd. Inget regn på hele månen.

Jora

K

Kippaskodd

  • Kippaskodd, som betyder att man är utan strumpor i skorna.

Exempel

  • Ja går allti kippaskodd på sömman. Onödit o lota ner strumpera.

Klappa te

  • Klappa te, som betyder slå till.

Exempel

  • Skärper du inte te de så klappar ja te de.

Klappa te

Klökt

  • Klökt, som betyder växtkraftigt.

Exempel

  • Vi gödslade o sto i så dä ble så himla klökt i jora.

Klokt

Kulta

  • Kulta, som betyder att förflytta eller rulla (exempelvis en stenbumling).

Exempel

  • Ja feck kulta på den där sabla stenen så ja ble precis slut.

Kulta

Kvackelmagad

  • Kvackelmagad, som betyder äckelmagad.

Exempel

  • Han va så faslit kvackelmagad. Feck knappt i se nönting.

Kvackelmagad

Kvesa

  • Kvesa, som betyder en finne.

Exempel

  • Dä dök öpp e stor jäkla kvesa, mitt på näsa.

Körgårn

  • Körgårn, som betyder kyrkogården.

Exempel

  • Han va på körgårn igår o satte blommer på gravera.

Korgarn betyder kyrkogarden

L

Leabröten

  • Leabröten, som betyder ledbruten.

Exempel

  • Ätter dä där hököret så ä en precis leabröten.

Less ve

  • Less ve, som betyder att sakna.

Exempel

  • Dä ä lätt å less ve när en lemnar ett föräldrahem.

Lass ve

Likast

  • Likast, som betyder bäst.

Exempel

  • Han hade huvet på skaft, Han var likast i klassen.

Likasr

Luka

  • Luka, som betyder att rensa ogräs.

Exempel

  • På hösten ble en allti skickad iväj o luka rovera.

Luka

M

Marr

  • Marr, som betyder häststo.

Exempel

  • De sista marra vi hade behövde inte göra möcke. Ho sto mest o tittade på trakton.

Haststo

Muttla

  • Muttla, som betyder att prata tyst eller att inte prata ur skägget.

Exempel

  • En begrep allri va han ville. Han bara muttlade.

Muttla

Mörja

  • Mörja, som betyder sörja eller slam.

Exempel

  • Dä va e jädra mörja nere ve diket.

Morja

Mösa

  • Mösa, som betyder förflytta sig sakta.

Exempel

  • Mösa dej hem nu innan dä bler mörkt.

Mosa

Möse

  • Möse, som betyder mosse.

Exempel

  • Vi sålde kora å satte planter på mösen.

Mose

N

Nöbedd

  • Nöbedd, som betyder svårövertalad.

Exempel

  • Dä ä inte lätt å bju hem Olle. Han ä faslit nöbedd.

Nobedd

O

Oförhappanes

  • Oförhappanes, som betyder plötsligt.

Exempel

  • Helt oförhappanes dök katten öpp, Han hade vatt bötte en hel måne.

Öna ve

  • Öna ve, som betyder att kvickna till.

Exempel

  • Du ska si att du önar ve när du har tatt di där pillera som du feck å doktan.

Ona ve

P

Pyngel

  • Pyngel, som betyder smågrejer.

Exempel

  • Ho sparade på allt. Huset myllrade å pyngel.

Pängapong

  • Pängapong, som betyder plånbok eller portmonnä.

Exempel

  • När en sa gå på marknen gäller dä å hålla i pängapongen.

Pangapong

Päsa

  • Päsa, som betyder att andas tungt.

Exempel

  • Den där late gubben satt mest o päste i söffa.

Pösa upp

  • Pösa upp, som betyder att hålla säcken öppen.

Exempel

  • Du får hjälpa te me å pösa upp så vi får i jora.

Posa upp

R

Ränna

  • Ränna, som betyder att springa omkring.

Exempel

  • De där köna ränner runt som e katta i mass.

Ranna betyder springa runt

Röva

  • Röva, som betyder rumpan eller stjärten.

Exempel

  • Dä ä inte svåt o skita när röva ä full. Det säger smålänningen när han exempelvis ligger bra till i kortspel och har bra kort.

Rova

S

Scharv

  • Scharv, som betyder eländig terräng eller stenröse.

Exempel

  • En får åkta se så de inte ligger huggormar där börte i scharvet.

Scharv elandig terrang

Sinkesamt

  • Sinkesamt, som betyder tidskrävande.

Exempel

  • Allt dä här pratanet ä så sinkesamt. Dä bler inte möcke gjort.

Tidskravande

Skånk

  • Skånk, som betyder ben.

Exempel

  • Si han slo i ene skånken i e rot så dä ble precis blått.

Skank

Slatt

  • Slatt, som betyder skvätt av t.ex. mjölk eller brännvin.

Exempel

  • Nu ä de bara en slatt kvar i flaska. Ta den du.

Slatt

Speka

  • Speka, som betyder krafsa eller riva.

Exempel

  • Katta spekade i söffa o letade ätter nön bröbit.

Speka

Spörja

  • Spörja, som betyder fråga om.

Exempel

  • Har du spörjt te Nisse nu dä sista.

Sporja

Stöllaprov

  • Stöllaprov, som betyder dumheter.

Exempel

  • Vecka stöllaprover han gör den där falige luen.

Stollaprov

Sulsa om

  • Sulsa om, som betyder röra om.

Exempel

  • Glöm nu bara inte att sulsa om i såsen.

Rora om

Söjel

  • Söjel, som betyder sovel (som i mat som äts till potatis, såsom kött och fisk).

Exempel

  • Di har att gutt ställt. Dä ä möcke söjel te maten.

Sovel

T

Ta dän

  • Ta dän, som betyder ta bort.

Exempel

  • Ta dän den där jäkla cyklen framför dörra så en kömmer in.!

Ta dan

Ta stann

  • Ta stann, som betyder stanna.

Exempel

  • Bilen to stann mitt i öppfösbacken.

Stanna

Tabberas

  • Tabberas, som betyder att stort kalas.

Exempel

  • Det var ett redit tabberas, inget saknades.

Tabberas

Te

  • Te, som betyder till.

Exempel

  • Vill du ha lite te mat, eller räcker dä så här?

Tebress

  • Tebress, som betyder bredvid varandra.

Exempel

  • Dä ä falit å köra tebress om dä kömmer bila.

Tennick

  • Tennick, som betyder häftstift.

Exempel

  • Sätt på en tennick på din pappesbunt så den inte försvinner igen.

Tetas

  • Tetas, som betyder att retas.

Exempel

  • Kan du inte sluta tetas med din lillebror?

Tetas

Tjabba

  • Tjabba, som betyder prata.

Exempel

  • Sluta tjabba å sätt dig på avbytarbänken Lasse!

Tjabba

Tjabo

  • Tjabo, som betyder kille eller tjomme.

Exempel

  • Vilken rolig tjabo han är den där Kalle. Han har alltid nött finurligt å sä.

Tröka

  • Tröka, som betyder trycka in.

Exempel

  • Tröka in römpa i bila nu så vi kömmer fram nön gång.

Tya

  • Tya, som betyder orka.

Exempel

  • Jag tyar inte dä här, dä ä för slitit.

Tyken

  • Tyken, som betyder att otrevlig eller uppkäftig.

Exempel

  • Är du tyken kan de kömma nön o ge dä på nöten.

Tyken

Töt

  • Töt, som betyder tutade på.

Exempel

  • Jag töt på han men han höde inget, och nu är hele skuffen förstöd.

Tot

V

Vat sa du hän

  • Vat sa du hän, som betyder vart ska du gå.

Exempel

  • Vat sa du hän? Du kan väl hålla de hemma.

Vese

  • Vese, som betyder gyttja.

Exempel

  • Stövla sjönk ner i vesen när ja va ute på mösen.

Vese

Vespa

  • Vespa, som betyder geting.

Exempel

  • Ge me e tining så ja kan slö ihjäl vespa.

Vespa geting

Vigulant

  • Vigulant, som betyder märkvärdig eller sprättig.

Exempel

  • Han va så förskräcklit vigulant. Han jeck runt o sprätte som en tupp.

Vigulant

Vänna te

  • Vänna te, som betyder att stöka till.

Exempel

  • Jäkla onga! Nu får ni sluta vänna te.

Vanna te

Ö

Ör

  • Ör, som betyder yr.

Exempel

  • Ja vet inte va dä ä för fel. Ja ä precis ör i huvet.

Or betyder yr

Kontakta oss för en kostnadsfri offert

Vi hjälper dig med allt som kan kopplas till textförfattande och SEO. 

Karl Rosqvist

Det är jag, Karl Rosqvist, som ligger bakom majoriteten av innehållet på SEO-texter.se. Jag har över 5 års erfarenhet som content writer. Du är väldigt välkommen att höra av dig till oss för att prata om SEO.